Orimliga krav?

Ibland tänker jag att jag förmodligen har extra höga krav på C, gentemot om vi bott i Sverige. Jag vet att jag absolut är mera avslappnad och har större överseende med småsaker när vi är hemma på svensk mark. När vi är här och så långt från min familj, släkt och vänner i Sverige så får C liksom agera stand in för både make, pappa, mamma(!), bästa vän osv. Det är ju pga honom som jag befinner mej här i NZ. Okej, tack vare också såklart. Men när jag är arg och besviken så känns det bara som ”på grund av”.

Jag tror att detta nog är ganska vanligt bland oss som flyttat till ett annat land pga kärlek. Man är så otroligt utlämnad till varann. Funkar inte mitt förhållande så fungerar inte mitt liv. Lite så. Riktigt lika svart och vitt blir det inte när man har sin familj i närheten. Jag vet inte hur många gånger jag önskat att jag bara kunnat ta med mej barnen och åkt över till min mamma eller pappa för en dag/helg. Särskilt om jag och C bråkat. Ibland är det allra bästa att åka ifrån varann för ett par timmar, träffa en vän eller familjemedlem och tänka på nåt annat.

Att istället sitta hemma för sej och gå igenom allt i huvudet om och om igen gör att allt känns 100 gånger värre. Tro mej, jag vet! Jag vet inte var jag ville komma med det här inlägget egentligen. Det var nog en reflektion bara. Och kanske en påminnelse till mej själv att inte förstora saker och ting och göra dem värre än dom är.

För är det en sak jag vet så är det att jag älskar min man. Och hur arg jag än kan bli på honom så skulle jag aldrig vilja byta ut honom mot nån annan!

PB020025

Jag och C; unga, barnlösa, ogifta och nykära 

6 reaktioner till “Orimliga krav?

  1. Du är ju så stark och modig som bor så långt borta från din familj och vänner. Själv skulle jag aldrig klara det. Det viktigaste är ändå det du skriver, att du älskar din man och han är den du vill leva med, då gör det ditt livsval enklare. Och det ÄR superviktigt att reflektera, vara ledsen och nedstämd ibland oavsett om man sätter saker som känslor i perspektiv till riktiga världsproblem (krig, katastrofer, dödsfall osv), så är det din verklighet och svårt ibland. Du har en klok inställning och syn på det hela, och jag kan inte låta bli att tänka på att ödet spelar in, som att allt har sin mening:) Ja du förstår nog. Det var just han du skulle träffa, just då och så vidare..:) Har ingen aning om hur C är (vad är hans namn egentligen? Dina barns?), du har säkert berättat men jag är relativt ny läsare:). Fortsätt tänka som du gör, släpp fram tårar och känslor, våga känna både ”sorg” och lycka, vilket du verkar genuint bra på! Kanske du ska börja med lockande turistresor från Sverige, ex Tjejresor ”Träning/Skönhet (NZ märken)Äventyr/Sagolika utflykter i naturen/Yoga osv”, hitta et topphotell nära där ni bor till säkerligen många som skulle åka på en sådan resa! Affärsidé kanske? Jag skulle gärna åka på en sådan tripp:)) Kram till dig

    1. Att tänka att ödet spelar in och allt har sin mening gör helt klart livets upp- och nedgångar lättare att hantera. Även om det nu inte skulle vara så, så gillar jag den tanken. Och vet du vad, din affärside är inte alls så tokig… Faktiskt så har vi funderat både en och tre gånger på att öppna ett hotell en dag. Och då skulle jag väldigt gärna vilja baka in mitt intresse för träning och naturupplevelser!
      Cameron heter min man, och Lewis och Alicia är mina barns namn 🙂 Det har blivit att jag bara skriver initialen, för enkelhetens skull!
      Min mans familj bor numera på den norra halvön så dom är långt bort dom med. Så även om det är i samma land så krävs det en flygresa för att ses. På nåt vis så är det ändå ganska skönt, blir liksom mer ”rättvist” så hur knäppt det än låter. C:s föräldrar kommer ner 3-4 ggr per år och då passar jag och C på att gå ut på dejter och utnyttja att ha inneboende barnvakt 🙂 KRAM!

  2. Hoppsan blev lite fel med orden då min Iphone lever sitt egna lilla liv ibland;) 😦 Skulle skriva att jag inte vet hur din man är, men det är nog svårt för honom ibland också, då han inte kan lösa en snabb tur till Sverige och din familj just där och då, även fast han säkert inget hellre vill då. Bor hans familj långt borta eller kan ni få hjälp av de eller släkt till honom?

    1. Ingen fara, jag förstod vad du menade 🙂 Camerons föräldrar bor i New Plymouth så det krävs en flygresa för att kunna träffa dem med. Visserligen inte alls lika lång som till Sverige!

  3. Det var nästan läskigt att läsa det här inlägget för det här var PRECIS vad jag behövda läsa just nu. Jag håller med till varenda punkt och pricka. M tycker ofta att jag är överkänslig när vi bråkar och att jag blir ledsen för det minsta. Men anledningen till det är precis den du beskriver ovan. När något är dåligt mellan mig och M så är det ju hela mitt liv som är dåligt, han är ju hela mitt liv här. Hela min anledning till att jag bor i det här landet är ju honom och om vi bråkar så är det svårt att hitta mening till allting. Det finns så många situationer (igår tex) då jag bara vill fly hem till en nära tjejkompis eller min mamma och bara få en liten paus. Nu menar jag självklart inte paus från vårt förhållande utan bara att få prata med sina närmsta och samla energi från dem istället för att ligga hemma och älta och tänka på allt alldeles för mycket. För det är garanterat mitt största problem med alla våra bråk. Jag kan ligga vaken på nätter eller älta i en hel dag medan M säkert inte tänker på det mer än några minuter. Jag kan bli så avundsjuk när han kan gå iväg och hänga med sin pappa eller med en barndomskompis. För det är precis sånt man behöver ibland. Nu vet jag inte heller vart jag kommer med det här. Men nu måste jag får skriva av mig. Visst finns det mycket som är underbart med att bo utomlands men det här är en av de absolut jobbigaste anledningarna till varför det också är så tufft! Ibland kan allt kännas lite hopplöst och att vart vi än bor så kommer inte båda vara 100% nöjda. Någon kommer alltid sakna något. Usch, det är inte lätt. Men man får det ju att fungera för att man älskar varandra så otroligt mycket. Det känns som att man får gå igenom mycket mer prövningar som par när man är från olika länder. Vilket jag hoppas gör oss till ett starkare och bättre par i längden. Om jag nu ska försöka vända det här inlägget till något positivt 🙂 Hur som helst, TACK för att du är så ärlig och skriver ner sånna här tankar. För du är inte ensam om att känna såhär! Jag tycker det är svårt ibland att skriva ner allt i bloggen när man vet att hela familjen och släkten kommer att läsa det. Men det är ju så skönt att skriva av sig ibland. Stor kram på dig 🙂

    1. Tack för din kommentar Emilia! Det är så grymt skönt att höra att jag inte är ensam om dom här tankarna!! Så synd att vi inte bor i samma land, då kunde vi ses såna där gånger man bara vill hoppa på första bästa plan hem och älta våra ”oförstående män” över en kaffe. Sen är jag säker på att allt skulle kännas bättre 🙂 Du har helt rätt i att det självklart inte jämt går att skriva allt man tänker på bloggen… då skulle ju dom där hemma i Sverige fundera varför man ens befann sej på den här sidan av jorden om det nu var så hemskt. Men det är ju som du säger två sidor, när det är bra så är det VÄLDIGT bra och man är hur tacksam som helst för allt man får uppleva med sin kärlek och med allt vad det innebär att bo i ett annat land. Men sen när man har en dålig dag eller grälar, då känner man sej plötsligt så fruktansvärt ENSAM på andra sidan jorden. Jag är precis som du, kan ligga vaken en halv natt och fundera på meningen med allt och tycka att framtiden känns ganska hopplös. För det är ju ren fakta, var vi än befinner oss så kommer någon att sakna något/eller någon. SUCK känner man bara ibland. Det är då det är väldigt skönt att tänka att andra par går igenom precis samma sak… Det blir som en liten tröst! Jag hoppas att du och Mitch får en riktigt mysig weekend away. Många kramar!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s