Oro

 

Usch vad jag varit orolig de senaste dagarna och allra helst igår kväll. Jag känner mej jätte-ängslig över resan, jag vet inte alls varför. Vi har ju gjort det här med att vara ifrån varann en gång förut och det gick ju toppen. Men kanske är det dåliga samvetet som gör sej påmint, att jag åker utomlands igen och hela vägen hem till Italien och Sverige dessutom. Den andra gången på bara några månader. Senast jag åkte då mormor var sjuk så var det ingen tvekan om saken, och jag var så orolig över mormor att jag inte hade tid att oroa mej över hur mycket jag skulle sakna barnen men nu känner jag mej liksom självisk.

Dessutom så är jag orolig över att något ska hända, kanske just för att jag gör en ”nöjesresa” för min egen skull. Tänk om det sker en terrorattack och jag aldrig mer får se mina barn! Jag hör ju hur knäppt det låter men jag känner mej bara så ängslig och orolig över att resa själv, för första gången nånsin tror jag. Önskar att C var med mej. Fast samtidigt så skulle vi ju aldrig åka ifrån barnen båda två så länge som två veckor. Äh när jag har packat klart, är redo och kanske allra helst är på väg så släpper förhoppningsvis de här tankarna.

Dessutom så kanske det jag borde oroa mej mest över är att jag har två sjuka barn hemma. L kräktes imorse och har knappt fått i sej något på hela dagen och båda barnen klagar på magont. Tydligen är det något som går just nu…. Det känns ju väldigt typiskt att det ska ske nu. Men å andra sidan så finns jag här och kan pyssla om dom medan dom är sjuka, och förhoppningsvis mår dom nättre imorgon. Jag kan ju avslöja att jag tvättar händerna kanske 50 ggr om dagen och är EXTREMT noggrann med att vi inte delar på nån mat eller dryck.

 

Jag försökte pigga upp sjuklingarna med lite spex – det funkade oväntat bra! Jag har lovat att jag ska skriva ut den här bildserien så dom kan ha och titta på medan jag är borta. Mina älskade hjärtan.

photo-on-12-09-16-at-2-15-pm-2

photo-on-12-09-16-at-2-17-pm

photo-on-12-09-16-at-2-17-pm-5

 

4 reaktioner till “Oro

  1. Jag förstår att du är orolig! Inte för att jag tror att du behöver vara det men för att jag troligen själv skulle känna det samma. Även om olyckor och annat kan ske på hemmaplan i vardagen så tänker man ju mer på sådant om man reser, kanske särskilt om man reser långt. Så det är nog ganska naturligt. Du kanske kan trösta dig med att det finns många, t ex stjärnor inom musik, film, sport, som reser hejedlöst mycket och ofta utan familjen. För dem är det nog vardag, du är ”bara” ovan. Hoppas allt går toppenbra!

  2. Tycker de tankar du beskriver är fullt normala innan en längre resa, och särskilt då man vill förbereda så mycket man kan för att allt ska flyta på smidigt när man är borta. Men de kommer ha det bra och jag tycker du verkligen förtjänar denna resan för att vara med på din väns bröllop. Du är INTE självisk, bara en jättefin mamma som alltid prioriterar sina barn men nu är det din tid! Hoppas barnen blir friska innan du åker och att du får det fantastiskt på semestern’

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s