Vecka 26

 

 

Nu är det knappast nån tvekan längre, inte ens för folk som inte känner mej – här har  ni en gravid kvinna! Igår gick jag in i vecka 26…

”I 26:e graviditetsveckan har du nästan gått igenom två tredjedelar av din graviditet. Magen börjar nu bli stor, men än har den mycket kvar att växa. Du har sannolikt ont i ländryggen till följd av både din växande livmoder och försvagade ligament. När livmodern växer sträcks dina magmuskler och blir svagare, samtidigt som det kan uppstå ett tryck på dina nerver. Utöver allt detta kommer din viktökning i sig att göra att musklerna får arbeta hårdare än tidigare. Undvik tunga lyft för att inte utsätta ryggen för mer än nödvändigt.

För att lindra ryggsmärtan som du kan ha när du är gravid i vecka 26 så kan ett varmt bad göra att det känns bättre. Försök att bibehålla en bra hållning under dagen och undvika aktiviteter som kräver för mycket böjningar och vridningar av kroppen. Ta mycket pauser och variera din ställning när du sitter och står.

När barnet och magen växer kan det innebära att din navel pressas utåt. Naveln kan mycket väl synas genom tighta kläder. Naveln går tillbaka inåt efter förlossningen så just nu får du se det positiva med en utstående navel – det är enkelt att pilla bort navelludd. Graviditetsstrimmor på mage och bröst kan också dyka upp runt vecka 26, om du alls kommer att få några.” Källa: babyhjalp.se

Ja jag kan väl skriva under på det mesta (men bristningar har jag sluppit än så länge även den här gången), ryggen värker framförallt under natten och de tidiga morgontimmarna är värst, jag har börjat vakna vid fyra halv fem och har jättesvårt att somna om… Jag tänker att kanske delvis är den nya dygnsrytmen med tidig morgonamning som håller på att sätta in. Kroppen känns extra tung och trött på morgonen, det känns som jag vaknar med träningsvärk i hela kroppen varje morgon.

Vad mer? Jag blir helt klart mer andfådd när jag tränar. Och jättemätt jättesnabbt. Kan inte alls äta så stora portioner som jag brukar. Även sötsuget har stillats, eller rättare sagt jag kan inte äta lika stora mängder längre utan är nöjd med några bitar. Fast det slinker ner nån slags choklad varje dag – särskilt såhär i juletider när kyl och frys är fullt av godsaker!

Men i det stora hela så mår jag väldigt bra 🙂 På torsdag nästa vecka ska jag träffa min barnmorska igen och förhoppningsvis även få en tid att prata med en förlossningsläkare angående var dom vill att jag ska föda. Jag hoppas att jag blir bedömd efter min senaste förlossning med A och därmed klassas som ”low risk”. Skulle dom hänga upp sej på mitt planerade kejsarsnitt med L (för att han låg i säte), för 6 år sedan så är det mycket möjligt att dom säger att jag bör åka ner till Invercargill (2 timmars bilfärd).

Usch jag tycker fortfarande att allt det här känns skitsvårt, ena dagen är jag stensäker på att det är Frankton (10 minuter från vårt hus), Queenstowns lilla sjukhus jag vill åka in till och att det kommer att gå toppen med tanke på hur snabbt det gick med A. Andra gånger tänker jag att jag är fullkomligt galen som ens tänker tanken att föda på ett ställe som inte har en förlossningsläkare eller operationssal och ingen annan smärtlindring än lustgas att erbjuda.

Jag fattar verkligen inte att en sån utvecklad och ”överbefolkad” metropol-stad som Queenstown inte har ett ordentligt sjukhus. Det är fasen skandal.