From one day to another

Det är verkligen varannan dag status på mej just nu. Ena dagen pigg, glad, smärtfri, stark och orkar hur mycket som helst. För att nästa dag ha ont överallt och känna mej tung, trött, låg och otymplig.

Men det är väl så det är att vara gravid. Up and down!

En sak som jag har svårt med är att reglera kosten efter de järntabletter jag är tvungen att ta. Jag ska inte äta mjölkprodukter i samband med tabletterna, och inte heller kaffe då det försämrar upptaget av järn. Då jag helst tar tabletterna på morgonen för att inte glömma dem, så är det skitsvårt att veta vad jag ska äta till frukost.

Jag har slutat med att dricka en latte i samband med frukost, jag väljer istället svart kaffe med kokosmjölk och endast en pytteslurk mjölk. Och frukosten då, ja ägg som jag annars äter har jag märkt inte alls är tillräckligt fiberrikt. Magen blir ju helt klart lidande av dom jäkla järntabletterna… Något jag alltså inte bör kompensera med kaffe men jag gör det ändå.

Imorse åt jag en skål med hallon, musli och torkad frukt toppat med en klick naturell yoghurt (oops mjölkprodukt igen!) och mandelmjölk. Drack ett glas apelsinjuice till för att underlätta järnupptaget. Tillsammans blev det så sött att jag mådde illa. Imorgon blir det absolut något annat. Bananpannkaka kanske?

 

Några bilder från igår när jag kroppsligt kände mej på topp:

 

Idag är jag inte lika pepp. Det känns så tomt utan pappa här och dessutom är C nere på farmen. Fast lika bra det kanske, just nu så stör jag mej på allt han gör. Jag tycker inte att han fattar nånting, och det han säger gör mej antingen upprörd, ledsen eller skitförbannad. Hej gravidhormoner!

Jag kom precis hem från simhallen där A haft lektion och sen badade vi efteråt. Nu har vi några timmar att ta det lite lugnt innan L ska hämtas vid tre och sen har jag tid hos barnmorskan kvart över tre. Det blir spännande med båda barnen i släptåg. Jag tänker ta med deras iPads, och hoppas på att L är så trött efter skolan att han är nöjd med att sitta i väntrummet och spela. A tycker däremot att det är spännande att få vara med i undersökningsrummet och hjälpa till att ta mitt blodtryck och lyssna på bebis med ultraljudet.

Hon är så himla go med magen och frågar flera gånger om dagen ”is your belly ok?” och säger saker som att ”i hope your baby is ok in there/mår bra”. Hon tar även varje chans att prata, pussa och klappa magen. Det är ingen tvekan om att hon kommer att bli en väldigt omhändertagande och kärleksfull storasyster!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s