A grey day 




Igår var en dag jag hoppas aldrig kommer igen. Gräl, missförstånd och tårar. Jag kände mej helt ärligt redo att hoppa på ett plan hem till Sverige… och MIN familj. 

12 reaktioner till “A grey day 

  1. Åh vad ledsamt 😦 Och riktigt tungt att ha din halva av familjen på andra sidan jorden 😦 Hoppas du slipper repris på en sån dag…
    Kramar

    1. Tack Ji. Ja fy det var verkligen den värsta dagen på länge… 💔 Hoppas också att jag slipper vara med om något liknande igen. Jag avskyr missförstånd och onödiga gräl. Kram

  2. Usch och fy. Min erfarenhet är att första tiden efter förlossningen är känslorna verkligen både utanpå och sååååå mycket starkare än annars. Både de positiva och de jobbiga. Hoppas både du och resten av familjen kan få lite distans till det hela och att allt redan känns bättre. (Obs att jag alltså inte försöker förminska det du beskriver, jag har ju ingen aning om vad som hänt, utan att jag bara vill skicka lite uppmuntran å hoppas allt känns bättre idag!)

  3. Hoppas det känns mycket bättre nu och att allt rett ut sig. Förstår att du längtar extra mycket efter familjen i Sverige sådana gånger. Stor kram!

  4. Många kramar till dig och hoppas att det löst sig nu så det inte ligger kvar och gror

    Kan ju dela med mig från mitt eget liv att vi efter att båda barnen fötts kommit ihop oss om att jag har tyckt det varit jobbigt att släppa in min mans familj då jag tyckte det var svårt att se hans familj med bebisen då min egen var långt borta och om detta har vi bråkat mer än en gång tyvärr.. Som tur är har vi alla lärt oss att ge varandra plats nu (även svärföräldrarna) och kan förstå varandras perspektiv. Det tog dock sin lilla tid att nå den punkten och jag kan inte garantera att jag inte kommer reagera likadant om vi får ett tredje barn och hormonerna flödar i kroppen. Kram igen och jag hoppas verkligen det ordnar sig

    1. Hej C, tack för att du delar med dej 💜 Det där känner jag verkligen igen. Tidigt i vårt förhållande så kunde jag bli väldigt svartsjuk på att C hade sin familj nära och att dom hälsade på så ofta.
      Jag blev även arg för att han inte verkade uppskatta dem alls medan jag saknade min familj så enormt och skulle göra vad som helst för att dom kunde komma och hälsa på spontant. Sen fick vi barn och det betydde såklart nya utmaningar, lika mycket som jag uppskattade svärföräldrarnas (svärmors) hjälp, lika mycket fick det mej att bli smärtsamt påmind om att min familj är så extremt långt bort. Och ingen kan ju ersätta ens egen mamma! Många kramar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s