Utveckingsstadier och att inte räcka till

Idag för exakt 5 veckor sen (på minuten) föddes O och inget har verkligen varit sej likt sen dess. Samtidigt som han redan från början kändes som en självklar del av vår familj så känner jag rätt ofta att jag inte räcker till.

Att jag liksom blivit en sämre och inte lika närvarande mamma till A och L. Plötsligt får dom göra så mycket mer själva. Det är kanske bra iof men det känns som det gick så snabbt. Saker som jag alltid hjälpt till med förväntas dom nu greja helt själva. För att jag är upptagen med O. 

Värst är morgnarna och kvällarna. När vi ska iväg till skolan och förskolan och det måste gå undan. Eller undan och undan, men vi måste lämna huset innan en viss tid. Och sen kvällarna när O har ont i magen och är allmänt kinkig och vill bli buren konstant. Det är då jag känner mej som mest stressad och otillräcklig. 

Vad jag beskriver nu är framförallt när jag är själv med barnen. Det är såklart en stor skillnad när C är hemma. Fast en känsla att inte riktigt hinna med, det går jag konstant runt med. Funderar faktiskt på att ta in städhjälp nån timme i veckan den här första tiden med bebis. Någon som kan komma och snabbt och effektivt skura golven, dammtorka och städa badrummen. Det där allra viktigaste som tar mej evigheter att få gjort. 

Idag när O sov sin långa tupplur på eftermiddagen passade jag och barnen på att åka ner till LHE pump track och lekplats så dom fick bränna av lite energi. Sen åkte vi och storhandlade (på ackord då jag inte ville riskera att O vaknade). Barnen var superduktiga och hjälpte till att fylla kundvagnen så snabbt det gick. 

Till middag hade jag tänkt göra det enkelt och köpa hämtpizza eftersom C är nere på farmen lördag-måndag men då klockan bara var halv fyra så bestämde vi oss för att göra pizza hemma istället. Det blev superlyckat och vi alla tre länsade tallrikarna. O blev såklart hungrig så snart jag satt mej vid bordet så jag hetsåt min pizza… hade förmodligen smakat ännu bättre om jag inte haft så bråttom. 

Jag hoppas på att få sova lite mer i natt än de senaste två nätterna då O har vaknat SÅ många gånger. Tydligen är 5 veckor och ett stort utveckingsstadie då bebisar kan gråta mer och bli extra beroende av närhet, samt sova sämre. Något jag verkligen märkt av med O. Kan inte lägga ifrån mej honom längre än nån minut, oavsett om han sover eller ej. Det är som att känner av direkt om jag är längre bort än en armslängd (eller bröstvårta 😜). 

Nä nu måste jag sova. Ska bara rensa sängen från all ovikt tvätt som fortfarande ligger kvar här sen i eftermiddags… trodde jag skulle hinna få undan den idag men icke!

Night Night 


4 reaktioner till “Utveckingsstadier och att inte räcka till

  1. Du är så himla strong som fixar tre barn själv!! En inspiration 🙂 klart det blir skittungt inemellan men du lyckas ändå få till de där fina ögonblicken nästan dagligen med dina barn. Och om några månader blir det lättare igen och du kan få till de där stunderna själv med varje barn. Tills dess lev på att någon barnpsykolog sagt att 15 min om dagen av riktig kvalitetstid där man fokuserar på ett barn är tillräckligt. Så brukar jag tänka när jag är själv med mina busar. Nästa vecka ska mannen iväg 5 dagar och jag ska vara själv med min 5 och 3 åring, och då brukar jag finna inspiration i personer som du! Kram

    1. Tack C!! Vilken himla fin kommentar. Blev verkligen jätteglad. Och det där med 15 minuters kvalitetstid känns ju faktiskt som något rimligt att sikta på. Tack för att du berättade det! Kramar 💕

  2. Stort GRATTIS!
    Läste om din förlossning när jag var i Sverige över påsk och blev så glad av ditt inlägg att jag blev helt tårögd. Fantastiskt att det gick så bra!
    När mina två var små hade jag en bok som heter att ”Att växa och upptäcka världen”. Den följer barnets utvecklingsstadier och den var min bibel. Även om bebisen inte gnäller mindre av att jag läser boken så har det hjälpt mig att veta VARFÖR det är kinkigt eller klängigt för tillfället. Nu finns boken som APP ”The Wonder weeks” och även om jag känner mig ganska luttrad med barn tre använder jag den. Rekommenderas varmt med andra ord.
    Känner igen mig i att känna att jag inte räcker till. Men jag brukar trösta mig med att de stora överlever OCH blir lite mer självständiga av att få ta mer ansvar.

    Kram!

    1. TACK! Appen är nedladdad! Det var precis vad jag behövde just nu för du har så himla rätt, man glömmer ju snabbt! Det är lättare att tackla kinkiga bebisar när man får en förklaring till vad det är dom går igenom 💜 Skönt även att höra att det inte bara är jag som känner mej otillräcklig, det tror jag iof är en känsla dom flesta föräldrar har – oavsett antal barn. MEN jag håller med, lite extra självständighet hos dom äldre barnen skadar inte 😜 Många kramar!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s