Lycka!

Det här var dagens höjdpunkt, en knapp timmes rask promenad med en sovandes O i bärsele och Träningspodden i öronen. 

Jag fick som ett lyckorus i kroppen och all spänning och stress bara rann av mej… Jag har mycket som snurrar i huvudet just nu, och då är naturen den bästa terapin för mej  💙

Friday Frenzy

Kaffe och fluffy med den här sötnöten efter att vi lämnat av L i skolan.


En stor cappuccino var precis vad jag behövde för att vakna till. Denna smakade extra gott!


Sen vidare till ett iskallt SITE där A hoppade järnet i 45 minuter. Hon var med andra ord varm medan jag frös. Men hellre det än tvärtom!



O tyckte att det var väldigt spännande med alla hoppande barn och färgglada studsmattor. En stund. Sen somnade han…




…och vi fortsatte vidare till hans sacrocranial behandling. A höll sej sysselsatt i en hel timme med att måla och pyssla i väntrummet. Det hade aldrig L grejat. Han hade gjort parkour på väggarna eller hängt från balkongräcket efter en kvart 😜


Med tre barn så är det oftast full rulle från morgon till kväll och idag var inget undantag. Särskilt då C var nere på farmen från tidigt imorse till sent ikväll. 

Efter en ganska soft start på dan så fortsatte det i ett något högre tempo, storhandling, hem för lunch (och ett 20 minuters HIIT pass plus dusch för mej), sen var det dags att hämta L från skolan. Han hade skoldisko som började 1,5 timme efter skolan idag så jag tog med mej ombyte åt honom för att slippa köra hem och vända. Allt för att inte behöva sitta i onödiga trafikköer med O. Istället åkte vi och tog en varsin smoothie på Odeley. L förvandlades från en trött och trotsig kille till min glada älskling igen. 

A vaknade imorse med ett rinnande öga som bara blev värre under dagen och vid tretiden så började det förutom att det varade ordentligt även svullna och bli rött under ögat. Så jag tog beslutet att ringa vårdcentralen då receptfria ögondroppar från Pharmacyn knappast skulle göra nån skillnad. Fick sista tiden borta i Arrowtown 16.15. L:s disco började 16.30 så jag hade valet att antingen lämna alldeles för tidigt eller att han skulle komma för sent. Messade en mamma från L:s klass som bor i närheten och frågade om jag kunde lämna L med henne. Det gick utmärkt tack o lov!

Tycker generellt att föräldrar här är väldigt bra på att ställa upp för varann när det kör ihop sej. Det är ovanligt att ha mor- eller farföräldrar i närheten, de flesta i Queenstown är nämligen inflyttade från andra orter (eller länder). Att skicka ett sms till en annan förälder och be om hjälp är därför inget konstigt. Så skönt!

Så jag lämnade av L som var överlycklig över att få komma hem till sin kompis en stund innan, och körde sen vidare mot Arrowtown. Det var galet mycket trafik och jag hade ingen marginal att stanna och amma eller trösta bebis så jag tackade stjärnorna för att O sov hela vägen till vårdcentralen. Väl där var doktorn förstås försenad, O vaknade och gjorde världens bajsblöja, det fanns inget skötbord och jag hade glömt våtservetterna i bilen!! Svettigt värre ett tag men allt löste sej, doktorn var toppen, vi fick låna ett rum att byta blöja och kläder i, A fick ögondroppar med antibiotika utskrivet och vi hann tillbaka till L:s disko väl i tid så att även A fick vara med en stund. 

När vi kom hem så gjorde jag pizzor och när barnen somnat plockade jag och C  (som då kommit hem från farmen) fram godis och tittade på två av våra favoritshower på TVn. Och nu ligger vi i sängen och jag är SÅ redo för att sova. 

Vi har pratat hela veckan om hur vi ska upp och åka skidor imorgon med barnen men nu beror det ju lite på hur A mår. Vi får se helt enkelt 💜

Trevlig helg och Night Night säger jag! 

Klippa lugg igen?

Jag har beställt tid för klippning och färg innan vi åker till Sverige och jag är supersugen på att klippa lugg igen. Vad tror ni? Ska jag köra på lugg? 


                        Mera lugg-inspo:



Jag bara älskar allt med den här bilden. Modellen är så galet vacker! Håret är fantatsiskt men hennes hy och make är om möjligt ännu snyggare… Love it.




Emma Stones ”side sweeped bangs” är en annan favorit. Förmodligen är det lite mer lättskött och praktiskt med en sån lugg. Lätt att växa ut också.


Ju fler ungar desto mer… väluppfostrade?

Ja ibland tror jag att det är lite så. Mina barn förstår att dom inte kan springa iväg hursomhelst och låta bli att lyssna, det funkar helt enkelt inte och särskilt inte nu när vi har en liten bebis i familjen och jag ofta är själv med alla tre. 

Idag fick jag beröm av en annan mamma i simhallen att mina barn lyssnade så bra och gjorde precis det jag bad om. Hennes enda son ville inte lyssna alls och gjorde precis som han ville. Sket rent ut sagt i vad mamman sa. 

Jag skulle bli tokig om mina barn hade det i system. Visst händer ibland att jag undrar om L har fått lim i öronen för att han inte verkar höra vad jag säger. Men att gång på gång springa ifrån mej när vi är ute på stora parkeringsplatser med mycket trafik eller att rymma från omklädningsrummet i simhallen eller hoppa ned i poolen fastän lektionen inte börjat det skulle varken A eller L göra. 

Just för att jag har lärt dom det. Kan dom inte uppföra sej så kan jag inte ta med dom ut och göra roliga grejer. Ge och ta! Ibland behöver dom påminnas om att det inte är tomma ord men det krävs inte särskilt ofta. 

Det gör mej både ledsen, arg och frustrerad när jag ser barn som har noll respekt för sina föräldrar och andra vuxna. Jag tycker mej se en tendens idag att föräldrar blir allt mer rädda att säga till på skarpen till sina barn vilket leder till en massa problem, särskilt i skolan men även under play dates och aktiviteter efter skolan. 

Vad är era tankar om detta? Tycker ni jag har rätt eller fel?

Kaffe med bebis

Min morgon såg ut så här:




Vaniljlatte på Coffee Club och det sötaste sällskapet någonsin.
 

Fast morgonen började inte alls så här harmoniskt… detta var EFTER att jag lämnat barnen i skolan och på förskolan. Innan dess hade det varit superstressigt. Jag vaknade alldeles för sent efter en natt med superdålig sömn. O har vaknat ovanligt ofta de två senaste nätterna. Vilket inte gör så mycket när det är helg men på en vardag är det mindre kul. 

Jag hoppas på en bättre natt nu i natt. O hade sin andra sacrokranial session idag och efter en del dividerande fram och tillbaka har jag bestämt mej för att ge det en ordentlig chans och gå de 4 gånger som terapeuten rekommenderar. Det verkar ändå som behandlingarna gör skillnad till det bättre. 

Nä nu måste jag byta en blöja och sen är det dags att sooova. Den här måndagen har gått i ett. Imorgon är det dags att leda Boot Camp och då vill jag vara pigg! 

Aldrig Ensam


C är inne i stan och tar en öl med några vänner medan jag och O har fredagsmys. Jag har käkat kladdkaka och glass ur glasslådan. Så som jag brukade när jag var singel haha. Lite samma som att halsa ur juiceförpackningen eller mjölkpaketet. Glass ur låda/burk är ändå det bästa. Smakar extra gott av nån anledning. 

Nu när O börjar bli lite äldre (om man nu kan kalla 10 veckor nån ålder) så är han faktiskt väldigt mysigt sällskap under en kväll när jag annars suttit själv i soffan. Han fyrar av leenden, jollrar och pratar tillbaka när jag pratar med honom. Och alltid redo för kramar och gos! 

Jag är lite orolig för flygningen till Sverige. O är en känslig kille som mår bäst när det är lugnt och tryggt runtom honom, han har visserligen inget emot ljud som dammsugare, stavmixer, bilmotor osv – tvärtom det verkar fungera sövande. Däremot reagerar han när det blir stressigt, bråkigt eller stökigt på annat sätt. 

Han känner också av min sinnesstämning något otroligt. Så det är väl där jag får börja, tänka att håller jag mej lugn så blir han lugn. Lättare sagt än gjort när det ska flygas tvärs över jorden med tre barn och en man. Jösses! Men, vi har ju grejat det flera gånger tidigare (inte med tre men två barn) så det är väl klart att det ska gå. Men vi får nog ha ett litet familjeråd innan.

Nä nu måste jag sussa. Klockan har hunnit bli halv elva, en timme senare än min vanliga ”bed time”. C tog inte med sej hemnycklar dumt nog, så antingen måste jag lämna dörren olåst eller bli väckt. Inget av alternativen lockar! 

Kvällslek, bihåleinflammation och tacksamhet

Klockan är ett på natten men jag kan inte sova så skriver några rader till er. Jag tror att det är bihåleinflammation jag fått. Så ironiskt för jag pratade med M på Skype igår och hon berättade för mej om sina återkommande problem med just bihålorna.

Jag kan inte minnas att jag haft bihåleinflammation tidigare men efter att berättat om mina symtom för mamma så sa hon att det utan tvekan låter som bihålorna. Jag har liksom ont i en uppochnedvänd triangel i ansiktet, allra mest över pannbenet men även ned runt kring näsan. 

Det konstiga är att det kom så plötsligt, jag gick inte och drogs med en envis förkylning först som verkar vara det vanliga utan det satte sej i bihålorna direkt. Hursomhelst, jag hoppas att det ger med sej av sej självt och att jag slipper penicillin eller kortisonspray. Men ärligt talat gör jag vad som helst för att slippa den här huvudvärken och smärtan i ansiktet. 

Bilden ovan tog jag igårkväll när barnen och jag knallade ner till lekplatsen för att dom skulle få göra av med lite spring i benen och vi alla skulle få frisk luft innan middagen. Senare fick vi sällskap av C som kom ned på cykeln till lekplatsen. När barnen sprang i förväg framför mej i den vackra kvällssolen log jag för mej själv. Trots en dunderförkylning kändes allt så perfekt där och då och jag kände en enorm tacksamhet för att få bo här, över mina underbara barn (varav en sov i bärsjalen innanför min jacka) och fina familj. Ja, tacksam för livet helt enkelt! 

En bild säger mer än 1000 ord

Dagsläget här hemma just nu sammanfattat i en bild:

Mitt huvud dunkar som det aldrig gjort förut. Jag som aldrig tar värktabletter klarar mej inte igenom en dag utan dem just nu. Gräsligt rent ut sagt! 

Jag var in och handlade på mej ett halvt apotek idag på förmiddagen. Förhoppningsvis gör det mitt tillstånd lite uthärdligare… (finns det ens ett ord som heter så?).

Jobbigast just nu är nätterna då jag väcker O genom mitt nysande och snytande. Och när jag väl nattat om honom kan jag ändå inte sova pga dunkande huvud och nästäppa. Kände mej allt annat än levande imorse…  

Jag tappar alltid aptiten när jag är sjuk, äter ändå men känner liksom ingen hunger. Tråkig känsla, jag som annars alltid längtar efter varje måltid. Men det har väl kanske att göra med att maten inte smakar särskilt mycket när man är vrålförkyld. 

Okej nu har jag klagat klart. Ska äta en skål glass nu! 

Sjukdom på intåg?

Jag tror jag håller på att bli sjuk. Eller så är jag bara sjukt trött. Ikväll är det som att någon slagit mej i huvudet. Klockan är bara nio men jag ligger redan i sängen. Känner hur halsen kliar litegrann och det är väl inte så konstigt med tanke på att både L och A är lite hängiga och snoriga. 

Vissa kvällar/dagar är mer intensiva än andra och idag har varit just en sån dag som gått i ett. Men jag hann med en lugn promenad runt Jacks Point när O skulle sova på eftermiddagen. Jag lyssnade på Yoga Girls podcast under tiden vilket var både intressant och givande. 

Imorse ledde jag Mama Boot Camp för tre taggade mammor. Sista halvan av passet satt jag och ammade O på en handduk på marken medan jag instruerade men det gick bra det med! 

Sen hade jag och C ett möte med en mäklare i stan angående en tomt vi är intresserade av. Vi får se vad som händer där… 

Nu har O somnat brevid mej och jag ska göra precis samma sak. Jag önskar att han sover lääänge i natt, jag jinxade det nämligen genom att berätta hur bra han sovit på sista tiden. Igår natt vaknade han såklart hur många gånger som helst. 

Night Night 




Yesterday 

Plötsligt har jag massa bilder att dela med mej av men ingen tid att blogga, men det är ju ändå att föredra än det omvända. Det betyder ju att jag gör en massa (roliga) saker! Igår på förmiddagen stack jag ut på en hajk med O i bärselen när han skulle sova sin första tupplur. 

Vi har fått in en rutin nu så jag vet på ett ungefär när hans sovtider är, vilket gör vardagen lite enklare! 

En annan sak som är så härlig att jag knappt vågar nämna det är att jag fått sova till 4-5 om morgnarna i 3 nätter i sträck! Jag njuter så länge det varar 💘

Den extra sömnen gör verkligen att jag känner mej som en annan människa. Eller mer som mej själv kanske jag borde skriva.
 
Min hajk här i Jacks Point. Så tacksam över att ha den här vandringsleden på mindre än 10 minuters promenadavstånd från vårt hus:



På eftermiddagen tog jag med barnen och handlade mat, sen köpte vi med oss sushi och åkte till en bmx bana/lekpark. Det var galet kallt så sushin åt vi i bilen och därefter cyklade och lekte barnen en stund. Själv ville jag mest åka hem men stod ut för barnens skull! 


                           Älskade ungar!